Stefan Båmstedt förklarar varför det inte finns några besiktningsprotokoll.

november 2, 2009

Angående protokollet:
Frågeställning mellan Ola Schubert och Stefan Båmstedt på idrottsförvaltningen rörande Aspuddsbadet.

Ola – Jag söker efter de besiktningsprotokoll som ska ha gjorts av förvaltningen mellan 1989 – 2008 i enlighet med paragraf 14 i hyreskontraktet mellan Staden och förvaltningen som skrevs under 1988.

Stefan Båmstedt – Det är inte säkert att de gjorde sådana protokoll, det var ju före min tid. Jag känner inte till några sådana protokoll.
Jag vet att det står så i paragraf 14 i det där avtalet, och det var ju för att säkerställa att det inte var farligheter i badet, t.ex. att innertak rasade in eller sådana grejjor, att vi utifrån vårt fastighetsägaransvar skulle ha den kontrollen.

Jag har ju lite grann sett i tidningarna att det är lite vinklat att det är idrottsförvaltningen som skulle ha gjort åtgärder om det fanns brister och efter påpekanden skulle man då på föreningens bekostnad gjort det, men det har aldrig varit någon sådan diskussion utan det enda jag känner till är det här att man utifrån fastighetsägaransvaret ska ha kännedom om att anläggningen inte är farlig. Fara för liv och lemm och sådana där saker.

Ola – Så det finns inga protokoll?

Stefan Båmstedt -Jag kan ju prata med vår registrator för att se om det finns någonting, men jag började här -89 och det här badet trodde man ju var ett skolbad, så det var inte med de första åren i vårt anläggningsregister ens.Det badet dök upp, det kan ha varit i mitten på 90-talet som vi tog in det i anläggningsregistret. Det var väl att det kom upp frågor just om underhållet.

Det finns också en paragraf 15 i avtalet som säger då att ”föreningen skall anmäla till idrottsförvaltningen, dåvarande fritid stockholm, när man står i begrepp att göra underhållsåtgärder. Någon sådan anmälan vet jag heller aldrig har kommit in.

Så det är samma sak, att föreningen som ville göra en underhållsåtgärd eller större skötselåtgärd eller någonting skulle anmäla det då till idrottsförvaltningen så man kunde diskutera om det var någonting som krävde speciell kompetens, jag tänker på el och sådant då. Men det har aldrig anmälts någonting sådant.

Fastighetsavdelningen bildades då kring 88-89 så det var mycket turbulens kring organisationen, och det var väl därför som det föll bort på något sätt. Det badet dök upp sedan, jag hade någon notering, eller jag såg något papper att jag ställde en fråga, om det var -93 kanske, eller -95 kanske, jag kommer inte ihåg det men då trodde någon, eller jag fick till svar då att det tillhörde skol-SISAB, det nybildade skolbolaget. Vi skötte några bad åt dem, dom bildades -91 eller -92, det var tidigare skolförvaltningens byggnadsavdelning då. Man gjorde en omorganisation och bildade ett helt nytt bolag då, SISAB. Och då hade dom inte kommit i ordning kan man säga, utan vi skötte 5-6 skolbad som storkyrkobadet mm mm.
Aspuddsbadet tror jag inte var med, utan det var sådana här skolbad, och då trodde vi väl att Aspuddsbadet var någonting liknande.
Sen dök det här upp, och då fick vi klart för oss när vi frågade SISAB att de inte var ägare till badet. Det hade legat på fritid stockholm och under omorganisationen -88 så måste det här har ramlat bort ur registret på något sätt.
Därför gjordes inga sådana besiktningar, och hade de skett besiktningar senare så hade ju jag kännt till det då, om vi säger vid -97 och så där.
Och på senare år, då vi haft kontakt med badföreningen, dom besiktningarna måste ha skett vid 2003 och däromkring när föreningen då tog kontakt med oss och ville att vi skulle hjälpa dem med underhållsåtgärder, det är så det har varit.

Och nu har det då varit en dialog mellan föreningen och förvaltningen och det har då mynnat ut i att förvaltningen säger nej till att investera dom pengarna i den stora upprustningen som behövs då.

När vi började med badet för då kom den här punkten upp angående protokollen, men andemeningen från förvaltningens sida ser man ju när man läser igenom kontraktet. Vi ville ju lägge ner det här redan då -87 och då bildades föreningen, samtidigt bildades en annan förening som tog över storkyrkobadet, men det har ju SISAB då fortfarande.
Och vi, möjligen gjordes en investering tidigt, jag tror att personen som jobbade där som jag pratade med sa att man investerade 100 000:- då, så man gjorde någonting åt föreningen för det var väl ännu sämre då, jag vet inte riktigt vad det va, om det var ventilationen kanske. Jag har hört någonting nämnas om det. Men jag tror inte det finns någonting protokollfört.
Sen därefter har det ju varit att liksom skriva in i avtalet att ändå ha en kontroll om det skulle vara någonting man då upptäckte som var farligt. Så skulle förvaltningen utifrån sin kompetens kunna påtala det, men det har ju inte varit några sådana besök med protokoll och att man gett föreningen en lista, då skulle man sagt att ”det här kan ni åtgärda och det här”, för badet var som sagt dåligt redan från början, det var fukt i väggarna, det var lite… det vet jag.

Ola – Då måste man tycka att badhusföreningen måste ha gjort ganska mycket på 23 år?

Ja, vi pratade med någon där en gång, det var inte jag, men det var en person som nu har slutat på förvaltningen som pratat med en vaktmästare, och då sa han, att när vi får lite pengar så köper vi lite färg så målar vi över och så där. Och det att badvattenreningsutrustningen då håller ju inte hur länge som helst, elinstallationer, värmepanna, sådant har man naturligtvis inte gjort någonting åt. Man har väl gjort ytskikts, målning och sådant…

Ola – har du belägg för vad du säger nu?

Stefan Båmstedt – Nä, det här är muntlig, jag tror det var en vaktmästare som jobbade där på badet, jag kan inte styrka det med något protokoll eller så, jag fick bara refererat från det besöket. Sen om föreningen säger annorlunda, men dom har ju inte informerat oss om några åtgärder, mer omfattande underhåll. Om du har kontraktet så ser du ju att det står det i paragraf 15 tror jag att det är.

Ola – men vem bär då ansvaret till att byggnade ser ut som den gör idag?

Stefan Båmstedt – Vi har ju lagt ner verksammheten, vi hade ju lagt ner den för länge sedan och fört över den till fastighetskontoret enligt gällande regler som staden har.
Att när en verksamhet upphör, Idrottsnämnden skall bara äga fastigheter i vilken man bedriver egen verksamhet, så är det, det är alltså enligt instruktionen då.
Vi har ju lämnat ifrån oss väldigt mycket anläggningar, det är fiskartorpet och det är parklekar och det är laglokaler och vi har haft stugor ute i skärgården som överförts till skärgårdsstiftelsen. Så genom åren är det många sådana här lokaler som är överlämnade då verksamheten förts över till annan förvaltning eller lagts ner, och alternativet då till att… om ingen vill ta emot en sån lokal, det är ju att riva den då, och lämna över fastigheten, eller marken då, till annan användning.

Ola – hur menar du då? Är det ingen som tagit emot lokalen?

Stefan Båmstedt – Nä.

Ola – Det var ju intressant, jag pratade med Inger Båvner tidigare och hon menade att lokalen inte varit ute till försäljning.

Stefan Båmstedt – Jo men, inte tagit emot, utan t.ex parklekarna, då fördes ju… då fördes ju… eh.. då bildade man.. bildade man ju ehhh… den verksamheten fördes ju över till en annan förvaltning, då skulle ju inte lokalerna ligga kvar hos idrottsförvaltningen. När stadsdelsnämnderna bildades t.ex. det var ju då parklekarna fördes över. Då hade ju inte längre idrottsförvaltningen hand om den verksamheten och då fördes lokalerna över till fastighetskontoret, det är så det fungerar.

Ola – Finns det då någon möjlighet att föra över badet till de människor som vill ha det kvar?

Stefan Båmstedt – Nä, jag vet ju inte, det är ju direkt en politisk fråga, jag vet ju inte, idrottsnämnden har ju beslutat att inte anslå några pengar till upprustning och man har ett gemensamt ärende på remiss då, eller först har vi remissen till kommunstyrelsen och dom har gett exploateringsnämnden och idrottsnämnden att gemensamt då ta fram ett förslag till användning av fastigheten, och då det var det här ärendet som var uppe i idrottsnämnden den 15 september och exploateringsnämnden den 17 september. Där har ju exploateringskontoret sagt att man tar emot en fastighet som är utan byggnad för en annan användning, förskola då. Men dom klarar inte av en kostnad för rivning, och då har idrottsnämnden i det lika lidande tjänsteutlåtandet sagt att man tar på sig den kostnaden då, och så lämnar man över fastigheten till exploateringskontoret som fick samma beslut i nämnden då rätt att ge markanvisning till SISAB för påbörjande av byggande av… eller i uppdrag att ge markanvisning för byggandet av en förskola. Det är dom senaste besluten.

Ett svar to “Stefan Båmstedt förklarar varför det inte finns några besiktningsprotokoll.”

  1. Karin said

    BRA JOBBAT OLA!

    Det smakar mera !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: